2014 Château Routas Rouvière Rosé

Vi trotsar regn och kyla och klunkar i oss årets första rosé. 

Vi föredrar vår rosé lätt och mineralisk varför det här vinet med sin ganska maffiga stil kanske inte riktigt är vår grej. Provence brukar kunna ge oss betydligt stramare och stenigare upplevelser men visst går flaskan åt trots allt. Druvblandningen är 45% Cinsault, 35% Grenache och 20% Syrah, det vill säga idel kändisar från södra Frankrike.

119kr på Bolis får ända sägas vara helt ok då det här är ett riktigt generöst och rikt vin i frisk, småkomplex stil. Gott i stora, kalla klunkar..    

 

Ljus, laxrosa färg. 

Stor, aromatisk doft med inslag av citrus, vita blommor och godisskål. Hittills ganska söt och bombastisk och inte alls så stram och elegant som vi kanske hade förväntat oss. 

Smaken är koncentrerad och närmast oljig i sin fyllighet. Fullt ställ alltså, helt utan återhållsamhet. Härligt sötsyrliga smultrontoner blandas upp med friska clementiner och stenig mineral. 

2012 Domaine de la Tour du Bon Rosé

Till midsommarsillen kan vi inte annat än rekommendera en kall öl med tillhörande immig snaps, men den som vill smutta på något riktigt läskande och grisskärt medan potäterna kokar bör genast bege sig till den statliga vinshopen innan de stänger för helgen och införskaffa en flaska Domaine de la Tour du Bon rosé. Ta två förresten, så bra är det faktiskt. Glad midsommar!

Balanserad, fräsch smak med smultron, röda vinbär, mynta, lakrits och mineral. Avslutet är angenämt bitterbeskt. Superskön upplevelse från första zippen. Ett riktigt välgjort vin med elegans och ursprungskänsla. Våra varmaste rekommendationer. (90/100)

Årets första, bästa och enda rosé?

Roséviner har aldrig varit vår grej. Någon gång varje vår brukar vi dock ta mod till oss och prova en flaska, mest för att det ser så förbaskat gott och läskande ut. Vi blir sällan hänförda men kanske inte heller helt avskräckta.

I år föll lotten på en provensalsk egendom som även gör fantastiska röda viner som vi gärna matar källare och gom med. Det handlar om välkända Château Vignelaure i Coteaux d'Aix-en-Provence och deras rosé gjord på 80% Grenache från gamla stockar och 20% Syrah. Vinet har legat på ståltankar i kontakt med sin jästfällning för att addera komplexitet till smaken.

Färgen är ganska ljus med orangerosa nyans. Doften är ung och pigg med lite rödbäriga inslag. Rent och fint utan alltför många nyanser att fördjupa sig i. Smaken ger en balanserad fräschör som med näppe klarar att balansera en ganska rejäl oljig fyllighet. Det här är ett ganska välmatat rosévin med bra koncentration. Associationerna drar åt smultron och våta stenar. Inget jättestort vin men intressant, gott och verkligen fint balanserat.

Återfinns i beställningssortimentet för 139kr (dock tillfälligt slut hos importören).

2010 Montregal

Vi brukar prova en eller ett par roséviner varje vår, mest för att få bekräftat att det är en meningslös vinstil utan existensberättigande. Så även i år alltså.

Färgen ger en ljusrosa nyans, lite som alltför utspädd jordgubbssaft. Sniffet är lätt smultronrödbärigt och friskt med rejäla citrustoner. Vi hittar även en lite parfymerad ton, fläder kanske? I munnen får vi en ganska seriös upplevelse av örter, grape, röda vinbär och blodapelsin. Purungt såklart med riktigt fräsch syra och ett nästan heltorrt uttryck.

Komplext nog att sitta och smutta på en solig eftermiddag på balkongen, men också syrligt och koncentrerat nog att matcha ugnsbakade laxen med kall örtsås. Det blir nog till att testa en rosé till i år för att få våra förutfattade mening bekräftade…

Finns gott om flaskor kvar på Systembolaget för den vetgirige.