2011 Ser Lapo Chianti Classico Riserva

Det är inte varje dag vi hittar kanonviner i Systembolagets ordinarie sortiment men här är i alla fall en riktigt fullträff. För 149kr får du en riktigt klassisk Chianti Classico från megaproducenten Marchesi Mazzei. Vinet är en blandning av Sangiovese (90%) och Merlot (10%) och har lagrats i små franska ekfat under ett år.

Resultatet är ett verkligt seriöst vinbygge med stram, körsbärskärnig smak, hög syra och rejäla tanniner. En lätt stallighet kan skönjas men framförallt är vinet ungdomligt rödbärigt. Saftigt, elegant och lättklunkat redan nu men här finns substans för ytterligare lagring med förmodat positivt resultat (producenten själv påstår att tio års lagring inte ska vara några problem och vi säger inte emot).

2013 Planeta Etna Rosso

Vi gillar oftast vinerna från Etna (främst de röda) och det här är absolut inget undantag. Kanske lite klenare än vi är vana vid men absolut gott och köpvärt i sin prisklass. 129kr på Bolis lite här och där i landet.

Gles, röd vinbärsfärg.

Doften är främst intensivt sötrödbärig med inslag av våta stenar.

Smaken är väldigt lätt (på ett positivt sätt) med fräsch syrlighet och ett litet minibett av tanninsträvhet. Man luras lätt att tro att man har hamnat i Bourgogne men frukten är mer solmoget generös (och priset är väl ungefär hälften i jämförelse med samma kvalitet hos en burgundisk pinot).

Vinet är hur som helst väldigt rent, snyggt och lättklunkat. Gott helt enkelt utan vare sig riktigt bra koncentration eller komplexitet.

2012 Etna Rosso Tenuta delle Terre Nere - från nyhetshyllan 2 maj

Etnas terroir känner vi sedan tidigare: vulkanisk aska, tuff och stenar i ett förhållandevis kallt klimat (nordsluttning). Rätt druva i den här miljön, Nerello mascalese (och en skvätt Nerello Cappuccino), brukar ge riktigt intressanta och goda viner, så även denna gång. Tenuta delle Terre Neres röda basvin Etna Rosso kommer från både gamla och yngre vinstockar (6-50 år) i producentens vingårdar samt från en mindre mängd inköpta druvor från lokala odlare. Finns just nu på Bolaget för ynka 143kr.

Rödsvart färg med hallonnyans mot kanten. Stor, mörkbärig, fint parfymerad doft med inslag av jordgubbar, körsbärslikör, mandelmassa, örter och rostad ek. Smaken är stor, syrlig och ganska sträv i sötfruktig, saftig stil. Samma nyanser som i doften med en mer uttalad rökig mineralitet. 

Ett otroligt drickvänligt och samtidigt komplext vin med bra koncentration och balans trots stadiga 14,5% alkohol. Kan med fördel lagras ytterligare för finslipning och utveckling och då eventuellt höja sig något poängsteg. (89/100)

2011 Langhe Nebbiolo Paolo Scavino - från nyhetshyllan 1 november

Paolo Scavinos Langhe är ännu en finfin Nebbiolo, redo att drickas redan nu, men också stabil nog att lagras ett antal år för den som vill ha en lite mjukare upplevelse. Druvorna som har växt i kalkrik sandjord skördades för hand och jästes därefter på ståltank. Ekhanteringen känns föredömligt avvägd (6 månader på fat, 1 år på rostfritt stål enligt producenten) och släpper fram frukten på ett ypperligt sätt.

Det finns en hel del buteljer kvar ute i butikerna och 150 kronor får - för att prata ankdammsmedia - betraktas som ett fyndpris.  

Initialt väldigt strävt och slutet men ett betydligt öppnare och generösare vin efter bara någon timmes luftning. Härligt klunkvänlig i sin medelfylliga stil med finfin balans mellan samtliga komponenter. Fruktigheten är yppig med druvtypiska toner av nypon, rosor och körsbär. Ekfaten är snyggt inbäddade men skänker komplexitet i form av kanel och rostat kaffe.

Ett superbt välstrukturerat och gott vin för omedelbar konsumtion eller lagring. (90/100)

2009 Cottanera Etna Rosso - från nyhetshyllan 1 oktober

Ännu en flaska bättre rött från Etna på Sicilien. Ännu ett superbt balanserat, drickvänligt och framförallt gott vin. Vi börjar falla rejält för de här vinerna nu.

Cottaneras Etna Rosso består till 90% av Nerello Mascalese och 10% Nerello Cappuccio. 50% av vinet lagras på stora fat under 9 månader, resterande 50% av vinet lagras på mediumrostade franska ekfat under 9 månader. Vinet buteljeras och vilar på flaska i 18 månader innan det släpps.

Mörk, blåröd färg.

Doften är fint mörkbärig med snyggt invävda ekfatstoner. Knappast bombastiskt utan snarare finstämt och elegant. Frukten är solmogen men ändå fräsch och drar åt söta körsbär och hallon. Ett lager av violblommighet och vulkanisk mineral gör sniffet verkligt intressant.

I munnen får vi ett på alla sätt balanserat vin med fantastisk drickvänlighet. Syrorna och tanninerna är fortfarande höga men besvärar knappast. Frukten är djup och bärig och ekfaten snyggt integrerade.

Vinet lyckas med konsten att vara rikt och fullpumpat och samtidigt skirt och komplext.
Det här är på alla sätt riktigt gott och välstrukturerat. Ska man gnälla på något - och det ska man ju oftast - är det väl att det kanske är lite väl snyggt och polerat i kanten vilket gör vinet en gnutta opersonligt. (87/100)

Det finns ett gäng kvar på bolagshyllorna för den som vill prova. 239kr.

2012 Cottanera Etna Bianco - från nyhetshyllan 1 oktober

Carricante och Catarratto torde vara relativt okända druvor för den som ännu inte har snöat in på vinerna från Etnas sluttningar på Sicilien. Här är i alla fall en blend, väl värd att testa, med 95% av den förstnämnda druvan och 5% av den sistnämnda. Vinet har överhuvudtaget inte kommit i kontakt med ekfat utan har helt och hållet hanterats på ståltank - ren frukt och mineralitet, utan störande ekfatstoner, att vänta alltså. Producenten Cottaneras vinodlingar i den vulkaniska askan på norra sidan av Sicilien, ca 700 meter över havet, omfattar 65 hektar.

Färgen är ljust gulgrön och skvallrar om ungdomlighet...

...vilket bekräftas i sniffet som är citron- och mandarindominerat med fina inslag av lime, krusbär, honungsmelon samt en lätt antydan till stenig mineral. 

Smaken är pigg och fräsch med superprimära nyanser av citronsorbet, krusbärscurd, en avlägsen örtighet och en lätt, elegant mineralton. I all sin friskhet är smakerna snyggt krämiga och runda.

* * *

Helhetsmässigt är detta ett finstämt, välstrukturerat och balanserat (och nära nog stort) vin med tillräcklig substans att klara en bättre torskrygg med knaperstekt bacon, eller varför inte ett par års lagring? Den lilla knutenhet vi upplever just nu borde nämligen kunna öppnas upp genom ett par år i källaren (men klarar vinet verkligen tio år på rygg som importören anger?) Hur som helst är det gott att dricka redan nu även om den petige kanske upplever det lite väl puttenuttigt för stunden . (88/100).

Finns en del flaskor (149kr) kvar, fritt fram att beställa till din lokala butik.

Etniska viner - ett vitt och ett rött

Det talas varmt i bloggosfären om vinerna från vulkanen Etnas sluttningar på Sicilien. Södra Italien är överhuvudtaget lite av en kunskapslucka för oss och vi provar därför ett vitt och ett rött vin härifrån för att se om det är något för oss. Viner från vulkanisk jordmån/berggrund känner vi sedan tidigare till genom främst Kanariska och Ungerska viner. De senare (och då helst vita exemplar) såklart av betydligt högre klass.

* * *

Det vita vinet, 2010 Cuvée delle Vigne Niche Bianco, består till 100% av den för oss okända druvan Carricante från 25-60 år gamla stockar som har växt i vulkanisk jord. Alkoholjäsning, malolaktisk jäsning och lagring har skett på franska ekfat. Producenten Tenuta delle Terre Nere producerar årligen 6000 flaskor av vinet.

Malolaktisk jäsning och ekfatsbehandling visar sig tydligt i den runda, feta, lite smöriga smaken. Syran är ett uns för lågt balanserad för vår smak och orkar inte riktigt bära upp den enorma smakrikedom som vinet har i form av gula äpplen och krusbär, honung, mandel, ramslök och svavelvulkanisk mineralitet. Det här är ett egensinnigt vin som vi gärna rekommenderar för den vetgirige. Vi avstår dock ytterligare köp. (199kr, 87/100)

* * *

Det röda, 2010 'A Rina, består till största delen av druvan Nerello Mascalese med några procent adderade av Nerello Cappuccio. Druvsorterna är okända för oss men ska vara förstavalet vid produktion av kvalitetsviner från Etnas östra sida. Producenten är Girolamo Russo. Vi lämnar teorin och provar.

Här får vi en härligt syrlig, frisk upplevelse med massor av röda bär och småkärv örtighet. Vinet uppträder elegant och lätt i munnen men har ändå en viss strävhet som stadgar upp helhetsupplevelsen och gör att vinet känns riktigt välstrukturerat. Vi bjuds på söta, solmogna jordgubbar och hallon och samtidigt strama, tjuriga lingon och tranbär. En småbitter vulkanisk mineral adderar ytterligare komplexitet. I en blindprovning hade tankarna utan tvekan gått till en bättre Bourgogne. Supertrevligt och fantastiskt gott. Kan säkert utvecklas ytterligare med några års lagring. Det här dricker vi gärna igen. Och igen. (179kr, 90/100)

Castello di Monsanto

När övriga bloggsverige tipsar om traditionellt makad Sangiovese kan vi inte annat att hänga på. Trötta som vi är på överextraherade, sönderekade, sötsliskiga caberneter från Toscana jublar vi när vi får sätta tänderna i ett gäng så här eleganta, balanserade och komplexa viner. Producenten är Castello di Monsanto och vi har i tur och ordning testat deras Chianti, Chianti Classico samt Chianti Classico Riserva. Bra grejer alltihop men vi kommer tveklöst att bättra på vinkällaren med Classicon.
 
Castello di Monsantos Chianti, Monrosso, är vinifierad på ståltank i 12-15 dagar och lagrad på slovenska ekfat i 12 månader. Efter rejäl luftning får vi en hel del skönt körsbärskärniga toner samt lakritskrydda, torkade örter och en svag nyans av läder. Vinet är skönt svalt och transparent vilket ger nyanserna fullt spelutrymme. Fint syrlig syra ger smakerna en extra skjuts in i eftersmaken. Trots allt ett ganska enkelt om än välgjort vin.

Steget upp till Chianti Classicon, Castello di Monsanto, visar sig vara stort. Efter vinifiering i 18 dagar på ståltank lagrades vinet 12 månader på 50 hektoliters slovenska ekfat. Det här är ett härligt drickbart, saftigt vin. Lätt och elegant och präglat av renhet, fräschör och balans. Smakfulla, läskande nyanser av körsbär, hallon, mandelmassa och viol. Väldigt fokuserad frukt som aldrig blir tungrodd utan istället tillåter mineralitet och ekfatstoner att smyga fram. Kan sparas i många år men är trots visst tanninmotstånd så pass lättklunkat redan nu att det blir svårt att hålla tassarna borta. Sangiovese precis som vi vill ha den.

Monsanto Riserva vinifieras under 20 dagar i ståltank. Därefter sker lagring på små ekfat under ca 18 månader. Vinet är lite mer ekfatspräglat än sin lillebror och dessutom något strävare. Kanske känns vinet på grund av detta något mer lagringskrävande och i nuläget ointegrerat. Smakerna är dock på plats med typiska nyanser av körsbär, hallon och viol. Mineral och ekig choklad kompletterar. Ledorden blir struktur och balans men vi skulle helst vilja spara vinet ett antal år för avrundning.

Bristly importerar och du köper via Systemets beställning. 99 väl investerade, 149 underprissatta respektive 199 rimliga kronor. 

Årets första grill

Grillvin. Ett klassiskt kvällsblaskebegrepp som man genast bör ställa sig skeptisk till. Bästa boxen till grillen. Typ. Men, samtidigt, behovet av att kategorisera ett vin som lämpar sig för att inmundigas i stora klunkar ur plastmugg, i allehanda väderförhållanden, till stora, förkolnade köttstycken, finns trots allt. Man skickar ju inte direkt upp den bästa Bourgognen ur vinkällaren i det syftet.

Grillvin. Skall, förutom ovan nämnda egenskaper, vara billigt (prisvärt/fyndstämplat hihi), generöst fruktigt (varför inte lite sötsyltigt?) och inte alltför finlemmat (hellre lite robust). 

Helst vill man ju även ha ett motsvarande vitt vin medan grillen blir varm. Vi har paketlösningen:

2011 Morandé Reserva Riesling


Vi dricker inte ofta chilenska viner nu för tiden men det här är absolut ett trevligt vin med viss nyansrikedom. Inte alls druvtypisk för oss som har tysk Riesling som måttstock men, och kanske just därför, ganska intressant. I det här fallet plussar vi för att vinmakaren har adderat både lite Sauvignon och Gewürz i brygden för att öka komplexiteten. Vinet håller måttet även när temperaturen går upp vilket alltid är ett kvalitetstecken i vår bok.

Klar, ljusgul färg.


Stor, ungdomlig, druvaromatisk doft med inslag av citron, krusbär och blandade vingummin.


Smaken är ungdomlig med pigg syra, lite lätt oljig och trevligt småpepprig. Vi får citron, vindruvor, limeskalsbeska, vingummi och en aning rökig mineral.


 
2010 Tajano Montepulciano d'Abruzzo


Det här är ett vin som levererar helt okej vad gäller intensitet och smakupplevelse i sin prisklass men visst kan vi också hitta lite ogint gröna och brända toner i eftersmaken. Montepulciano har alltid varit lite av en favorit hos oss, speciellt när det ska till att grilla och det här fungerar helt okej.


Ganska tunn, hallonröd färg.


Ungdomlig, småsyltig, körsbärsbärig doft med nyanser av söta björnbär, mjölkchoklad och en pust violblom.

Smaken är ungdomligt, fräscht bärig och ganska mjuk i en medelfyllig kropp. Syrliga körsbär, jordgubbar och nyhyvlade ekspån.

2009 Langhe Nebbiolo La Spinetta

Oavsett om det handlar om stram Barolo i traditionell stil, eller som här, frukt- och ekbombsaktig, modernt fjäskig Langhe, så kan vi inte få nog av Nebbiolodruvan. Vi är glada över att Systembolaget har valt att ta in ett rejält parti av La Spinettas Langhe Nebbiolo så att vi slipper stå och trängas i förnedrande nyhetssläppsköer för att få tag i ett par kvoterade buteljer. Så här drickvänliga-just-nu-men-också-lagringsdugliga viner behöver alltid finnas på bolagshyllorna.

Druvorna till detta vin kommer från producentens vingård Starderi. Vinrankorna har en medelålder på 12-14 år och har växt i kalkrik lerjord. Skörden skedde manuellt under de två första veckorna i oktober. Vinet har slutligen lagrats ett år på franska ekfat.


Doften är fjäskigt inbjudande med inslag av blommor, hallon, söta körsbär och vit choklad. Smaken bjuder på en fyllig kropp, rejäla tanniner och balanserad syra. Frukten är fortfarande ganska ungdomligt mörk och sötaktig men riktigt tät och lagringsduglig. Ganska gott om ektoner som kräver lagring för att integreras. Vi dricker utan problem det här viner redan nu men vi ser samtidigt en tydlig poäng med att lagra ett par år.

Nr 99230 på Bolaget, 189 kr. Köp. Drick. Lagra.

2007 Langhe Nebbiolo La Spinetta

Det här är bara så fruktansvärt gott, på egen hand eller till Lulles rökta korv, eller till en bit mogen Camembert... men vi tar det från början:

Druvorna till La Spinettas Langhe Nebbiolo skördades för hand i oktober från producentens vingård i Starderi. Efter jäsning och skalmaceration under en veckas tid i ståltankar lagrades vinet ett år på franska ekfat. Resultatet efter ytterligare några år på rygg:

Ganska transparent körsbärsfärg med antydan till orangebrun nyans på tungan. JA, vinets tunga!

Sniffet är förföriskt med sensuell parfym, bärighet i form av tranbär och körsbär samt fint rostad ek som bidrar med nyrostat kaffe. Vi ges också arketypiska nyanser av viol, rosor, tjära och lakrits, alltihop i en ungdomligt fräsch tappning.

Vi smakar och får en riktigt frisk syra och inledningsvis ganska vassa tanniner. Vinet blir mildare efter luftning och öppnar upp ett brett register av blålila frukt och delikata ektoner. Även en örtig, lite kärv ton som lätt associeras till vulkanisk aska finns där.

Det känns som en evighet från La Spinettas sötklumpiga Barbera som vi provade häromsistens i samma prisklass. Fantastiskt välgjort, välstrukturerat och välsmakande. Drick nu eller spara flera år.

08:an släpptes på Bolis för ett tag sedan och är snart slut.

2007 Ca' di Pian Barbera d'Asti

Typiskt tät, rödblå färg. Fruktpackad, sötbärig smak med gräddig, chokladig, lakritsosande ek. Några exempel ur fruktkorgen: moreller, blåbär, lingon. En kalkig doft återfinns också. Tänk nyligen vågsköljd havstulpan. Smaken är syrahögt syrlig med stabila men avrundade tanniner. Frukten är ganska söt med drag av sockerinlagda körsbär. Lakrits, lagerblad och te kompletterar.

Det här är ett ungdomligt, lite småklumpigt vin som kanske behöver några år i källaren för att stabilisera sig. I nuläget känns det lite tröttsamt och ger ingen större wow-upplevelse.

Spinettorna har en tendens att ta slut ganska snabbt när de släpps men här finns i alla fall några exemplar kvar. (84)